Sista veckan hängandes i lokalerna på Örebro Musikhögskola. Känns lite jobbigt att lämna denna trygga miljö och ständig tillgänglighet till rep och övningslokaler. Samtidigt fylls jag av förväntan, fri som en fågel som ska få pröva sina vingar för första gången efter ett långt liv fyllt med skola och utbildning.
Men det var längesedan jag gjorde den sista konserten som elev på skolan nu. Det sista jag åstadkom som elev var konsertserien vilken jag kallade Naken och Utmanande konst. Vilket även lade grunden för min forskning och uppsats: Naken på scen. En studie i att utmana och utforska mig själv som musiker genom att utföra solokonserter. Denna uppsats handlar om att utforska mig själv som musiker genom att utföra solokonserter. Undersökningen bygger på loggboksdokumentation utifrån fem månaders övning inför fyra solokonserter. Strukturen av solokonserterna består av fem olika improvisationer som är kopplade till olika namn, meningar, tekniker och känslor. Målet är att genom att ge mig själv tid, utveckla min musikaliska färdighet, att bevara mig själv i fokus samt att utforska min musikaliska röst. Nedan följer ett citat från uppsatsen ang. sökandet av denna röst.
”Jag började fundera på hur jag skulle kunna ge publiken en större och mer enhetlig upplevelse. Jag funderade även på hur jag skulle kunna inspirera mig själv och mina medmusiker på scen. Ett samarbete mellan bild och ljud dök upp i mina tankar och jag märkte hur jag hela tiden försökte hitta nya spännande sätt att överraska och underhålla oss musiker och publiken. En dag pratade jag med min vän dansaren Mattias Gustavsson om detta. Han frågade mig rätt ut om det inte var bättre att leta efter mig själv på scen istället för att lägga till ytterligare intryck. Var det därför jag kände mig obekväm och stressad när inte publiken log gillande? Eller när jag kände obalans mellan mig och mina medmusiker? Tanken slog mig hårt och jag började istället tänka på hur jag som musiker skulle kunna hitta energi och inspiration inom mig själv istället för att alltid ta in nya intryck från andra.”
Jag vill gärna dela med mig av min uppsats och mina tankar, den kan man hitta här: http://oru.diva-portal.org
Dessutom vill jag dela två nummer från en av konserterna som spelades in.
MUSIK, IMPROVSATION 1:
FLYKTEN, IMRPOVSATION 2:
Tillslut bjuder jag även in er till en ambivalent värld i mitt känsloliv gällande konserterna med hjälp av två citat från loggboken.
Konsert nr 3:
”Precis innan konserten kände jag hur jag började bubbla inombords, så där verkligen bubbla av förväntan och lycka som jag känner ibland inför konserter.” (Loggbok, 18/5 2016)
Konsert nr. 4:
”När konserten började kände jag direkt hur fokus försvann då någon öppnade dörren mitt i den första meningen. Sedan fortsatte konserten rakt igenom med samma störmoment från publiken. Jag reagerade på allt, prassel, gäspning osv osv. Kände oerhörd press. Försökte att överraska mig själv genom att spela konstiga toner för att få tillbaka fokus. Det funkade en stund men sen blev jag störd av minsta lilla igen. och till slut kändes det som att jag bara ville ge upp. Allt jag spelade var ordbajs, betydde ingenting och jag kände hur min energi blev allt svagare och svagare och det kändes som om att publiken bara satt kvar för att det var oförskämt att gå därifrån. Hela konserten blev kort och det var svårt att hålla ihop minen i slutet. Efteråt var det många som sa att de verkligen uppskattat konserten vilket kändes så konstigt för mig eftersom jag bara förmedlade ordbajs och negativitet. Hur skulle dom ha kunnat se det på något annat sätt? Hur kan någon njuta av något som jag tycker är så sjukt jävla dåligt?!”(Loggbok,24/5 2016)